Abus, Squire och andra hänglås – klass och märkning

I järnhandeln hänger hänglås från många tillverkare sida vid sida: Abus, Squire, nordiska märken och en lång rad billigare lås utan känt namn. Det är lätt att välja efter märket och tro att ett känt namn betyder ett starkt lås. Men de flesta stora tillverkare gör allt från enkla resväskelås till tunga förrådslås. Det som avgör är modellen och dess certifiering, inte loggan.

Lite historia

Hänglåset är ett gammalt påfund. Romarna tillverkade små bärbara lås redan för omkring 2 000 år sedan, och det moderna hänglåset uppfanns 1831. Grundidén är densamma i dag: en bygel som låses i ett låshus. Det som har utvecklats är hur svårt det är att klippa, bända eller vrida upp låset.

Klasserna enligt SSF 014

I Sverige provas och certifieras hänglås enligt normen SSF 014, i klasser från 1 till 5. Ju högre klass, desto tuffare provning har låset klarat. Certifieringen görs av ett certifieringsorgan, och ett exempel är SBSC som publicerar sina certifikat öppet.

Stöldskyddsföreningen rekommenderar godkända hänglås och hänglåsbeslag i lägst klass 2 för källar- och vindsförråd. För en bod med dyra maskiner eller en container kan en högre klass vara motiverad.

Tre exempel från SBSC:s register

För att visa hur spännvidden ser ut, här är tre certifikat hämtade hos SBSC:

• KABA 9022 – certifierat i klass 2 enligt SSF 014 utgåva 4 (certifikat 12-344).
• ABLOY PL362K/25 – certifierat i klass 5 enligt SSF 014 utgåva 4 (certifikat 7-100).
• Swedlock Hänglås 500 – ett mekatroniskt hänglås, certifierat i klass 5 enligt samma norm (certifikat 19-306).

Exemplen är inte rekommendationer. De visar bara att klassningen gäller en viss modell och att du hittar den i ett register.

Därför räcker inte märket

Vi har försökt hitta tillverkarnas egna uppgifter om klassning och märkning av sina hänglås, bland annat från Abus, Squire och Assa, men kunde inte kontrollera dem. Det vi kan säga är det som gäller generellt:

• Ett och samma märke har ofta lås i flera klasser, och dessutom lås som inte är certifierade alls.
• Utländska lås kan vara provade enligt andra normer än den svenska. En siffra på förpackningen kan då betyda något annat än svensk klass.
• En del förpackningar har en egen "säkerhetsskala" från tillverkaren. Den är inte samma sak som en certifiering.

Så läser du märkningen

När du står med ett lås i handen, titta efter:

1. Modellbeteckningen. Den står på låset eller förpackningen. Det är den du söker på.
2. Normen. Står det SSF 014 och en klass? Då kan du kontrollera det.
3. Certifieringsmärket och certifikatnumret. Ett nummer gör det enkelt att hitta certifikatet.
4. Bygeldiametern. En tjockare bygel är svårare att klippa, men utan certifikat vet du inte hur låset står emot andra angrepp.

Kontrollera hos SBSC

Sök på modellbeteckningen i SBSC:s register. Där står klass, norm och hur länge certifikatet gäller. Certifikat har ett slutdatum, så ett lås som var godkänt för några år sedan behöver inte ha ett giltigt certifikat i dag.

Glöm inte beslaget

Stöldskyddsföreningen talar om hänglås och hänglåsbeslag tillsammans. Ett hänglås i klass 5 i ett beslag som går att skruva loss gör inte förrådet säkrare än beslaget. Välj beslag i samma klass och fäst det med bultar.

Nycklar och reservnycklar

När du väljer modell, fundera också på nycklarna. Vissa lås levereras med nycklar som bara går att beställa mot ett kort eller kodnummer. Det gör det svårare för någon att kopiera dem utan din vetskap. Förvara kortet hemma, inte i förrådet.